Vid liv
Första helgdagen på nya rummet, skolan platsen och allt. Det känns som om jag varit här i flera veckor samtidigt som det känns helt nytt.
Min första tanke när jag gick in på mitt rum förra måndagen var: "Ja!!! Egen toa!" Sen kom kaoset och gav mig en lavett rakt i ansiktet vilket gjorde att jag inte tänkte så många fler sammanhängande tankar den dagen. Eller nästa heller för den delen. Istället spenderade jag de kommande dagarna med nytt umgänge, lekar, performance, och även en skvätt tårar här och där. Den här veckan som kommer kör skolan igång på riktigt.
Jag åkte hem till Norrköping den här helgen för att mysa i soffan med mamma och pappa, träffa bror och lite vänner. Och för att äta godis, för det gör man inte här, inte än i alla fall. Som det känns nu vill jag åka hem nästa helg också, Anja ska ju vara hemma då ryktas det!
Det har gått en vecka och jag saknar alla så det värker. Jag glömmer att mina kompisar inte går på Wik och jag vaknar upp mitt i natten och är inte säker på var jag är. Men det hör säkert hit. Om tre månader kommer jag stormtrivas. (Tre månader...! Jag ska ge mig fan på att det blir tidigare.)
För övrigt har jag nu konstaterat att mitt mobilabredband gör sig bäst från min säng. Jag känner att jag kan leva med det. Jag kommer dock behöva skaffa mig ett större minne till datorn. Hur ska jag klara mig utan youtube och spotify? Nej, jag behöver min musik och videor med Bear Grylls, Gene Kelly och nya New Moon-klipp. För mer vuxen än så är jag inte tyvärr.
Min första tanke när jag gick in på mitt rum förra måndagen var: "Ja!!! Egen toa!" Sen kom kaoset och gav mig en lavett rakt i ansiktet vilket gjorde att jag inte tänkte så många fler sammanhängande tankar den dagen. Eller nästa heller för den delen. Istället spenderade jag de kommande dagarna med nytt umgänge, lekar, performance, och även en skvätt tårar här och där. Den här veckan som kommer kör skolan igång på riktigt.
Jag åkte hem till Norrköping den här helgen för att mysa i soffan med mamma och pappa, träffa bror och lite vänner. Och för att äta godis, för det gör man inte här, inte än i alla fall. Som det känns nu vill jag åka hem nästa helg också, Anja ska ju vara hemma då ryktas det!
Det har gått en vecka och jag saknar alla så det värker. Jag glömmer att mina kompisar inte går på Wik och jag vaknar upp mitt i natten och är inte säker på var jag är. Men det hör säkert hit. Om tre månader kommer jag stormtrivas. (Tre månader...! Jag ska ge mig fan på att det blir tidigare.)
För övrigt har jag nu konstaterat att mitt mobilabredband gör sig bäst från min säng. Jag känner att jag kan leva med det. Jag kommer dock behöva skaffa mig ett större minne till datorn. Hur ska jag klara mig utan youtube och spotify? Nej, jag behöver min musik och videor med Bear Grylls, Gene Kelly och nya New Moon-klipp. För mer vuxen än så är jag inte tyvärr.
Trött men ändå käck på något sätt!
Big G.
Så opassande men ändå så rätt.
Bästa videon ever!
Bästa videon ever!
Knark och sånt
Idag har jag och Anja gjort staden så som vi brukar göra den med bokhandlar, bibliotek och fika. Jag läste bl.a. att Robert Downey Jr har varit narkotika/heroinberoende i 15 år. Citat: "Jag brukar jämföra det med att ha ett laddat vapen i munnen - och jag gillar smaken av metall." Nu är han dock ren.
Anja talade under fikan om för mig att det i regel tar 6 månader till 1 år för människan att anpassa sig till nya platser och miljöer. Det känns... ja, nästan jävligt när min linje ligger på just 1 år. Life is life.
Det ska bli roligt att se mammas reaktion på kvällens Man Vs. Wild. Hon har mot bättre vetande lovat att se det med mig och jag råkar veta att detta avsnitt innehåller både gettestiklar och kravlande i kamel. Just det, I kamel.
Appropå osund fascination så vill jag meddela att vår vän Anja (nämnd ovan) även hon hittat fram till Twilight-serien. Det var på tiden får man väl ändå lov att säga. Så nu, när alla andra har lugnat sig, har hon börjat med denna besatthet, drömmandet (som vanligtvis tillkommer) samt en allt tilltagande svartsjuka. Grattis!
Anja talade under fikan om för mig att det i regel tar 6 månader till 1 år för människan att anpassa sig till nya platser och miljöer. Det känns... ja, nästan jävligt när min linje ligger på just 1 år. Life is life.
Det ska bli roligt att se mammas reaktion på kvällens Man Vs. Wild. Hon har mot bättre vetande lovat att se det med mig och jag råkar veta att detta avsnitt innehåller både gettestiklar och kravlande i kamel. Just det, I kamel.
Appropå osund fascination så vill jag meddela att vår vän Anja (nämnd ovan) även hon hittat fram till Twilight-serien. Det var på tiden får man väl ändå lov att säga. Så nu, när alla andra har lugnat sig, har hon börjat med denna besatthet, drömmandet (som vanligtvis tillkommer) samt en allt tilltagande svartsjuka. Grattis!
Man Vs. Wild
Som många redan vet (eftersom jag pratar för mycket om det) finner jag Bear Grylls ganska rejält snygg. Här har vi alltså en man som äter kadaver, dricker sitt eget urin och är konstant smutsig. Hur är det attraktivt? Åandra sidan har han bred brittisk accent, snygg kropp och är allmänt charmig. Avgör själva, jag skulle i alla fall lätt!
En lätt nervositet
Ja, nu har jag också skaffat blogg. Jag kände att jag ville det.
Idag är det exakt en vecka kvar till min skolstart på Wiks Folkhögskola. Det ska bli roligt, men så säger jag bara för att det är ljust ute. På dagen kan jag resonera med mig själv: "Det här grejar du! Du ska till Uppsala, inte flytta till Palestina och konvertera till Islam." Efter mörkrets inbrott låter det kort och gott: "Skitskitskit!".
Dessutom ska jag ju faktiskt tillbaka till Norrköping redan första helgen och ha avskedsfirande med Lisa och Carro. DET KOMMER GÅ BRA.
Ikväll blir det kanske bio med Andreas och Pontus. De är förövrigt, båda två, i ett stort behov av förbättrad kommunikation. Pontus menar att uteblivande svar på sms är samma sak som "Ja, jag vill gärna gå på bio måndag kväll." och min kära bror får jag inte tag på överhuvudtaget. Vi får väl se.
Idag är det exakt en vecka kvar till min skolstart på Wiks Folkhögskola. Det ska bli roligt, men så säger jag bara för att det är ljust ute. På dagen kan jag resonera med mig själv: "Det här grejar du! Du ska till Uppsala, inte flytta till Palestina och konvertera till Islam." Efter mörkrets inbrott låter det kort och gott: "Skitskitskit!".
Dessutom ska jag ju faktiskt tillbaka till Norrköping redan första helgen och ha avskedsfirande med Lisa och Carro. DET KOMMER GÅ BRA.
Ikväll blir det kanske bio med Andreas och Pontus. De är förövrigt, båda två, i ett stort behov av förbättrad kommunikation. Pontus menar att uteblivande svar på sms är samma sak som "Ja, jag vill gärna gå på bio måndag kväll." och min kära bror får jag inte tag på överhuvudtaget. Vi får väl se.
